Frågerunda klimatbokslut vid KS

klimatbokslut
Robert Selling och Emma Öberg.
gör en kort dragning vid kommunstyrelsen 4 april -23
En utveckling mot neto noll har inletts.
Utsläpp växthusgaser. Scoop 123, klimatbokslut och uppföljning av målet hur vi ligger till.
Fokus ANALYS slutsatser
1. Bild öviks geografiska kommun (tabell se bilaga)
De största utsläppen är från transporter, industriprocesser, fjärvärme och el (75 procent)
sedan har vi arbetsmaskiner jordbrukssektorn

Det har varit en bra utveckling t.om 2010. Industriutsläppen har minskat pga att man bytt ut olja mot biobränslen samt inblandning av biodrivmedel – reduktionsplikt. Det finns dock en eftersläpning på 1,5 år i uppföljningen i klimatbokslutet. Senaste siffrorna är från 2020.
I juni ser vi 2021
Minskning för 2020 vi beskrivs som tillfällig pandemieffekt.
Med den information vi har, vet vi att utsläppen ökar jämfört med 2020.

I Klimatstrategin finns 36 delmål bland annat kring fastigheter, tydligt mätbara mål, men där finns även tolkningsbara mål i strategin. Vi har försökt följa upp utifrån den kunskap vi har
Om vi lyfter där vi ligger bra till ser vi exempelvis produktion av el och fjärkyla/värme en hög andel förnybar energi idag. Den blir hundra procent förnybar till -25

Vi bygger effektivare energianvändning per kvadrat och det är bättre i nyare fastigheter.
En stor andel förnybar produktion av el sker i den geografiska kommunen. Om vi tar vindkraft står den för 2/3av elproduktionen i området och är i ökande.

Det pågår en förflyttning av transport från väg till järnväg o sjöfart. En ny kaj och en omlastningskombiterminal kommer till. Vi ser etablering av Liquid vind, för fartygsbränsle samt
satsningen på bioekenomi inom RISE. Det sker en klimatdialog m Ö-vik energi, kommun och näringsliv

Mål och delmål med större utmaningar
– Vi behöver bli bättre på att bygga med lågt klimatavtryck i form av material och cirkulära resursflöden.
– Solceller på egna fastigheter saknas.
– Intern och publik ladd infrastruktur
– En attraktiv kollektivtrafik där fler går o cyklar
– kommunen saknar trafikstrategi och infrastrukturstrategi (samt strateger som jobbar med detta)
– fossilfritt flygbränsle

Över till klimatbokslutet egna interna utsläpp inom koncernen
alla scoop 1,2,3 har ökat 13 procent om vi ser på 22 jämfört med 21.
Bara scoop 1&2 vilket vi har full rådighet över ökar 5 % för år 22 jämfört med -21.
Anledning till ökning är scoope 1, ökad användning av torv i kraftvärmeverk pga begränsad tillgång till biodrivmedel vilket kopplas till kriget i Ukraina. Mål för Övik Energi är att de kvarstår(torven) men fasas ut till 2025.
Utsläpp från transporter har ökat o det saknades i bokslutet – tar man hänsyn till att det fanns även transporter 21 är utsläppet oförändrat.
Scoop 2 energi har minskat, samtliga energislag. Det är ett antal större förbrukare som minskat men i det stora hela är det en mindre minskning
Scoope 3 uteslutande fler utsläpps-poster. Jämfört med 21 har vi lagt på kost och IT,
indirekta transporter samt tjänsteresor. Det ökar för 2022 jämfört med -21, främst flygresor får genomslag på utsläppen. År 21 var också delvis ett pandemi-år.
Vi uppskattar att vi känner till 1/5 av utsläppen i scoope 3 dvs allt vi inte äger eller leasar, sådant vi köper in och saknar rådighet över. MÅL ALLA SCOOP SKA VARA NETTONOLL 2030

I dagsläget följer vi ej allt i scoop 3 men vi bygger ut det eftersom för att täcka in totalen
(blå linjen är på totalen samtliga scoop) där har vi de egna utsläppen de vil har full rådighet över själva. Ju fler kategorier inom scoop 3 vi lägger till ju mer (utsläpp) får vi ihop när vi summerar.

avslutning
IPCCs senaste rapport i mars. Många klimateffekter är värre än vad man förutspått.
arbetet med utsläppsminskningar behöver utökas och intensifieras
Varje tiondelsgrad vi lyckas undvika kommer göra skillnad.
DET KRÄVS TYDLIGT LEDARSKAP OCH VILJERIKTNING I ALLA DELAR AV KONDERNEN
BUDGETERA FÖR EN OMSTÄLLNING UNDERLAG PÅ VÄG EKONOMIBEREDNINGEN I APRIL

Vi är inne i 2023 målet är satt till 2030 Det behöver hända mer saker.
Vi förbereder ett underlag att sända till ek beredningen på klimatåtgärder vi ser
lagen om klimatdeklarationer trädde i kraft 2022. Vi har (i kommunen) ännu inte haft ngn byggnad som omfattats av det.
Underlaget år 1 (klimatpåverkan till följd inköp it produkter nyinköp 2022)
Fråga från ngn Hur läser man ens den här tabellen?
Hur kompenserar vi utsläppen?
Svar: Du kan dra ner koldioxid från atmosfären
Men det är enkelt, skulle alla företag jobba med sina scoop1 utsläpp skulle vi inte ha några problem.
IT hp(datormärke) har bättre klimatprestanda än andra datorer, därför köps tex hp
Vi utgår från en schablonsiffra hur man räknar när man sätter CO2 budgetar…med våra tutsläpp vi vet om skett
Fråga: utifrån det vi vet hur länge kan vi fortsätta släppa ut CO2 om vi ska vara i fas med budgeten?
Svar, menar du för geografiskt område Örnsköldsvik. (ja säger frågeställaren)
Svar: Vi har vetskap lite mer än vad man har i SMHIs databas där man kan titta själv
Vi har bra kännedom om Ö- vik. Där har vi gjort ett diagram och vår CO2 budget är slut 2026
Man brukar utgå från att det behövs 12-13 procents minskning per år.
Vi behöver göra lite mer för att vi ska ha en budget kvar till2030
Fråga är anläggande av våtmarker ett alternativ till att dra in CO2 från atmosfären?
Att återställa våtmarker skulle kunna vara en kompensatorisk åtgärd
det minskar utsläppen locket på
Fråga om torven och Övik energi (missade formuleringen men den är ungefär som nedan=
Slutar med torven på Hörneborg för att ta bort utsläppen
en utdikad torvmyr släpper ut, för att få stopp på det måste man vattenfylla dessa.
så om man slutar elda så har man inte stopp på utsläpp
ska man dika ut torvmyrar eller ska man plantera träd?
SVAR om Torvtäkter: Ö-vik samäger torvbolag med HEMAB
torvbrytning i område mot Sollefteå samt mot Gideå. När man bedriver torvtäktsverksamhet har man Kompensationsfonder där pengar hela tiden sätts av så den dagen man slutar då måste man återställa. Då finns det olika tekniker ett sätt sätta skog, ett annat sätt är att vattenfylla
en viss mängd måste vara uttaget annars blir det ingen sjö
i Gideå har man tagit ut mycket lite, där skulle det inte ge någon effekt att vattenfylla
det finns planer kring alla täkter när de ska avslutas.

Fråga om transporter av mat, varför ser vi inte det (angående lokal-odlat)
Svar: Den största påverkan på mat sker när den produceras o mkt mindre på transporter.
Allt som rör scoop 3 konsumtion är komplexa samband, vi har tagit den info som finns tillgänglig. Vi kan inte spåra varje grej in till kostenheten. Siffrorna kommer från RISE
(vad är produktikonsskedet från det att ett frö sås tills det är förädlat i industri och skickas till slutkund). Dock har sista steget (transporten) mindre betydelse.

På sid 35 scoop tre under en längre tid förslag skärpta miljökrav vid upphandling dessa verkar ha pausats. Vem har pausat?
Svar: Det verkar inte komma till beslut, NATIONELLT. Man har pratat länge om en ny lag, varit ute på remiss, inget händer.
Delmål 19 mål 75 procent Matavfall ska sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Till 2023 ska minst 75 % av matavfallet till MIVA tillvaratas.
Uppföljning 2021 var 35% procent vilket var bättre än MIVAS egna mål på 30% och ligger nära medel för kommunerna i Sverige. Målet på 75 procent anses inte vara realistiskt till 2023 uppgifter för utfall 2022 kommer i mars 2023
Fråga, kan man inte sätta lägre delmål(på ovan nämnda ff kommentar) Svar: komplexiteten i det hela handlar om att nya ämnen hela tiden kommer in.
Fråga: vi saknar transportstrateg och trafikstrateg vad händer där?
Magnus Haglund går in och svarar Transportstrateg är pausad och flyttad till Samhällsbyggnads förvaltning, trafikstrategen också pausad pga ekonomiska