
Aldas tre barn, Lollo Svensson, Anna-Karin Byström och Mats Boström, var stolta över sin mor och den uppskattning hon fick vid den mycket välbesökta vernissagen. Foto Sven Lindblom.
Det blev en succébetonad vernissage för Alda Boström, 87 år, Bredbyn, på galleri Solidaritet i Örnsköldsvik. Väldigt många kom och trängdes och beundrade hennes konst.
– Att beskriva henne som naivist är alldeles för enkelt, sa Gunnar Eklöf, när han öppnade utställningen. Hon har ett berättande måleri som är värd all beundran.
Författaren Bo R Holmberg var lärarkollega med Alda Boström under de 23 år som han bodde med sin familj i Anundsjö.
– Dessutom hade vi lyckan att få henne som lärare för vår son när han började skolan 1975. Hon var duktig pedagog och vårt samarbete fördjupades även utanför skolan när vi satte upp bygdespelet Tjyv-Bjäta.
Alda var intresserad av den historiska händelse som ligger till grund för spelet och medverkade som skådespelare. Tjyv-Bjäta rymde från sina fångvaktare andra gången hon var fängslad och lyckades ta sin tillflykt till Risbäck och därmed till den by där Alda föddes i en skogsarbetarfamilj. Aldas roll i bygdespelet var att ta hand om Tjyv-Bjäta innan hon på nytt blev infångad och så småningom avrättad 1747.
På tavlorna kan det ses hur Alda skildrat dödsdomen.
– Alda var full av kärlek och klokhet, säger Bo R Holmberg, som sammanfattning över hennes liv.

Hon var själv inte med på vernissagen på grund av sviktande hälsa men kommer, enligt barnen, att besöka utställningen vid ett senare tillfälle.
Bo R Holmberg skrev pjäsen om Tjyv-Bjäta och senare även ett bygdespel om Drängen i Klingre. Även där medverkade Alda som intresserad skådespelare.
Alda skrev ofta små berättelser om händelserna som ligger till grund för hennes tavlor. Hon har dokumenterat hur hembyn Risbäck såg ut i gången tid. Hon har också målat en vy över Bredbyn och människor i de mest skiftande miljöer.
Mästaren från Järvberget, eller Anundsjö, finns på Aldas tavlor. Han kom till Anundsjö 1914 från Dalarna och bodde under 1920-talet i byn Järvberget. Han var självlärd predikant och en av dem som forskat och skrivit om honom är före detta prästen och rektorn för Mellansels folkhögskola Tore Tafvelin. Mästaren från Anundsjö gjorde sig känd för att samla kvinnor omkring. Kvinnor som följde med på hans predikoturnéer . Många familjer blev därmed sargade och splittrade.

Alda målade också tavlor om vittra och annan vidskepelse och om utvandringen till Amerika och Kanada.
I slutet av 1800-talet dog en häst på en bondgård i Anundsjö. Hästen grävdes ned i en myr. Men efter tre dagar var det några fattiga som grävde upp den och delade bytet. Hästen blev mat för människor och ingen blev, såvitt känt är, sjuk. Alda har givetvis gjort en målning även kring detta.
Stig-Åke Stålnacke har skrivit en kärleksfull biografi över Alda Boström som komplement till utställningen. Där uttrycker han beundran över hennes sätt att skildra den bygd som även var hans i ungdomens dagar. Hans dotter Kristina Stålnacke var på vernissagen och hade en mindre roll i hängningen av tavlorna.
Sven Lindblom
