Föreläsning med Fredsforskare Hans Abrahamson på Kronan i samband
med Hållbarhetsforum. 29 mars i Kempesalen/Kronan, Övik.
i referat kallad HA
HA inleder med att hänvisa till Gro Harlems Brundtland att organisera världen så vi inte
förstör för kommande generationer. HA menar att det gäller att balansera mellan kortsiktiga politiska krav och våga ta svåra långsiktiga frågor som politiker sällan ger credd.
Svårigheten att gå från ord till handling. Det problemet arbetar hela FN systemet med.
Vi behöver bara gå till oss privatpersoner vi föredrar leva våra bekväma liv och vill inte göra några förändringar.
Vår tids stora samhällsomdaning (Del 1 etoshöjande del av HA:s föreläsning)
Det lokala samhällskontraktets betydelse för att värna samhällskontraktets perspektiv.
Hållbarhet behöver definieras det kommer fram målkonflikter för att definiera olika mål.
”Vi står för en helt ny situation. Skarpt läge – det lokala och globala kommer allt närmre varandra. Nu är vi vid ett vägskäl”, säger HA.
Empiriernas kamp för överlevnad handlar om att man ändrar den geografiska politiska kartan för Sovjetunionen en gång till och Ryssland vet inte hur de ska hantera sitt imperium, andra förstår att tiden är förbi, man måste försöka anpassa sig till utvecklingens krav
Netanyahu har samma problem ändrar ramarna för politisk maktutövning – då går befolkningen an masse ut på gatorna och demonstrerar. Civilförsvaret och reservister ansluter sig också ”hit men inte längre” är den allmänna känslan.
Washington är oroad över händelseutvecklingen förom ngt händer i mellanöstern ändras styrkeförhållandet i hela mellan östern.
Macronismen… presidenten förstår inte vikten av dialog. Hade han förstått borde han som ny President hade haft en dialog med medborgarna om vikten av att fördela bördorna i samhället. Om det hade gjorts, hade det funnits en möjlighet. Han slipper då använda paragrafer att driva igenom beslut i nationalförsamlingen trots stor opposition. Nu är det skarpt läge för Macron. Vad händer med ett parti som drar igång en snabb utveckling – kommer Macronismen överleva och vad uppstår i vacuumet i Frankrike.
Vi har motsvarande diskussioner i S förändringsprocesser på lokal nivå och förändringar inom det politiska landskapet, där blir hållbarhetens dimensioner viktiga att diskutera.
I S diskuteras den demokratiska hållbarheten. Jag är intresserad och glad komma hit till Ö-vik och att ni påbörjat en demokratiutredning och påbörjat en förändringsresa. Hur gör vi i Ö-vik för att slippa köra ner i Macrons dike?
”Kan man applicera detta på Stadsdel 2030? Hur får vi med medborgarna så stadsutvecklingen blir hållbar”?
HA: Jag är nationalekonom i botten freds utv. Forskare vid Göteborgs Universitet. Jobbar med strukturellt våld med Sida. Strukturellt våld innebär inte vapen och kulor, utan snarare…ett våld som utsätter människor för ännu större lidande, ett våld som resultat av ekonomiska politiska regelverk som fattas på övernationell nivå – långt från de människor som berörs – tränger igenom nationella gränser påverkar utvecklingen på lokal nivå.
Ekonomiansvariga på Ö-viks kommun upplever när internationella institutioner kräver att lokala regler ska ändras för marknadsekonomisk balans ränta etc. Det som sker därute påverkar på alla områden handlingsutrymmet i Ö-vik också.
Det finns en stor skillnad. Märkte när jag fick en gästprofessur på Malmö universitet och förmånen att arbeta nära kom. för social hållbarhet Malmö stad tagit initiativ till Forskningsfrågan. Ett större program titeln Globaliserings lokala avtryck vad händer i mötespunkten mötet mellan det lokala och det globala.
Nya lokala konfliktmönster skapas som vi inte vet hur vi hanterar. Det var 2010
Efter fem år mötte jag Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige för att avrapportera vad vi kommit fram till. Jag konstaterade att frågan var fel ställd. Det handlar inte om globala/lokala avtryck. Snarare om globala/ lokala uttryck.
Det handlar inte om att globaliseringen gör avtryck ngn knapp utifrån sätter en knapp i marken. Globaliseringen kommer till uttryck beroende på de lokala förhållanden som finns. Det jag sade var ”Politiken gör skillnad dvs hur man hanterar de skillnader världssamfundet skapar” lokalt finns ett handlingsutrymme Hållbarhetsforum är väsentligt. Ni skapar ett forum där ni kan diskutera fram en samsyn.
En del av förvaltningen kan inte handla var för sig utan måste gå i takt. Vi måste se till totalbilden i helhet när vi vidtar våra åtgärder så inte en åtgärd drabbar en annan enhet eller ett annat bolag negativt.
Vi står inför en komplexitet vi inte vet hur vi ska lösa.
Jag jobbar även stockholmskommissionen, vilja skapa hållbara städer, SKR och Kairos future
Jag har haft kontakt med 110 kommunen byggt erfarenheter byggt en bild vad som pågår i Sverige.
2 punkter dagordning, vad innebär hållbarhet ekonomisk ekologisk social och kulturell hållbarhet.
Helsingborg stad omdaning av socialtjänsten, medskapande med brukarna de som efterfrågar tjänster
I Helsingborg vill socialtjänsten göra en resa och skapa tillit och inte tvinga människor acceptera socialtjänstens riktlinjer
Den nya generationen pratar om Designinnovation, här är det tjänstedesign, medskapande med användandet av det vi tar fram inom kommunal förvaltning och skapar så som medborgarna vill ha det och stärker förtroendet för det demokratiska
Kommuner (generellt) har 3 uppdrag:
välfärdsaktörer
tillhandahåller service/ge människor välbefinnande
demokratiaktör m påverka delar av beslut, delta aktivt politiskt liv.
Samhällsbyggare: Stadsdel 2030 bidrar till skapa utveckling underlättar stödjer demokrati och välbefinnande
Ökar vi kvalitet på service ökar tilltron till demokratin. Det 3dubbla uppdraget hänger samman.
En bra stad jobbar med en områdesutveckling i försummade områden (i stället för utsatta områden).
Där (i de försummade områdena) har statens moderna institutioner lämnat områdena AF försäkringskassan har flyttat och bankomaten lagt ned. Människorna är övergivna. Människors kollektiva förmåga, att själva genom aktivt medskapande ta ansvar för omr. Utveckling. Hur kan kommun och kommunala bolag utgöra stödjande strukturer.
Eskilstuna jobbar på olika sätt Frösunda jobba medskapande.
Ser på det pågående arbetet med demokratiarbetet. Tillsammanskontraktet (kolla podden
https://demokratiresan.libsyn.com/55-tillsammanskontraktet-i-rnskldsvik ).
Representanter urbefolkning samisk minoritet, sanningskommissionen återta sin berättelse.
Del två talet:
Min poäng idag är att vi är i ett vägskäl även i Sverige.
Vi ser hur vi under senast tio åren lämnat hela S leva-tanken. Vi ser hur inkomstklyftor ökar. Populism från vänster och höger får ny fart. Vi är vid ett vägskäl. Hur ska vi arbeta för att behålla och förstärka ett inkluderande samhälle, där människor känner samhällstillhörighet och undvika köra i diket.
Vår uppgift från freds utvecklande forskning – att fundera över konsekvenser – fundera varför vägskälet uppstått
DN igår eller förrgår Debattartiklar 50-60% Svenska folket beredda ge avkall demokrati fatta viktiga beslut klimat och migrationspolitik (https://www.dn.se/debatt/det-har-ar-svenskarna-beredda-att-pausa-demokratin-for/ )
HA hänvisar till; Ett tryggare Sverige, Trygghetskonferens Luleå förra veckan . En Panel diskuterade. Det framfördes tankar som gjorde mig bekymrad. ”Vi kanske måste ge upp Demokrati och Mänskliga Rättigheter på kort sikt för att återskapa Sverige som det en gång sett ut för att säkerställa Mänskliga Rättigheter och Demokrati för framtiden.
Som freds o utvecklings forskare blir man bekymrad när regeringsföreträdare framkastar sådana tankar.
”Det är viktigt för den svenska försvarsviljan att vi återskapar det trygga och stärker Sverige så människor känner att de har ngt att försvara”
Ur freds och utvecklings synpunkt, samhörighet identifieras att trivas med den svenska värdegrunden. Det är ju det som är värt att försvara där demokrati och mänskliga rättigheter ingår som en viktig ingrediens. Kanske påverkar det försvarsviljan negativt (att göra avkall på demokrati och mänskliga rättigheter). Denna diskussion pågår – just nu och Ni som politiker har att navigera i detta.
Med fast stark hand visa handlingskraft vidta åtgärder. Forskning karikerar detta är typiska pendelsvängningar. Vi går från godtrogen tillåt till repressiv misstro.
Det stora problem ni har att jobba med som politiker o tjänstepersoner är den bristande tilliten i Sverige.
Våra mätningar visar inte att det endast är medborgare som har mindre tillit till Myndigheter. Det är också tvärtom att myndigheter har bristande tillit till medborgarna.
Då är det risk att man inte gör den resa Skatteverket gjorde för några år sedan
Skatteverket insåg att ”Vi kan inte jaga människor som får bidrag och utgå från att alla är skattesmitare.” Vi vänder på kuttingen (menade Skatteverket) . Tror de flesta vill göra rätt och vi ska hjälpa människor att göra rätt. (skatteverket hjälper tex musiker som måste ha eget företag för att gigga) forskning visar fler människor har tillit till skatteverket. Skateverket blir bemött som de blir betraktade.
Forskning visar dock att Skatteverket de sista ter åren i samband m välfärdsbrottsligheten går tillbaka till att leva med bilden: ”har de inte gjort fel är de på väg att göra fel” så nu är kraven på kontrollfunktioner på väg att äta sig in i Skatteverket pånytt.
– Var ska tilliten ligga var ska vi lägga kontrollen? Frågar sig HA
När vi diskuterar välfärdsbrott-hur långt ska vi gå vilken tillit ska vi ha.
Sv styrkan ligger i att de flesta vill göra rätt och har kontrollaparater som hjälper dem göra rätt.
triangelng (bild från powerpoint hann inte fota)
Globalisering, urbanisering Transnationell migration
Den stora omdaningen i vår tid, tre processer i samverkan som flätar ihop den lokala med det globala o skapar glo-kala utmaningar
Det som blir alltmer utmanande är hur det globala och lokala flätas ihop
Globalisering hänger ihop med förbättrad kommunikation, bättre info. teknologi, människor blir rörliga. Människor har rötter men också fötter – vi rör på oss, när vi inte kan tillgodose de grundläggande behoven där vi är.
Ökad rörlighet. Människor möts över kulturella gränser. Människor har olika erfarenheter och kunskaper om sätt att förhålla sig.
Det finns en spänning i den ökade migrationen, ngt som är oåterkalleligen. Ett naturligt flöde i en globaliserad tid – innebär påfrestningar. Måste ha ett forum där vi talar om påfrestningar.
vi kan inte önska bort detta. Hur ska vi hantera detta. Vi måste tala med varandra.
Det blir allt viktigare att vi talar med varandra över partigränser.
kan vi identifiera gemensamma förhållningssätt på lång sikt.
skapa långsiktiga överenskommelser hur vi hanterar frågor som sträcker sig över flera mandatperioder.
De flesta söker sig till urbana miljöer och skapar konflikter mellan stad och land.
(se triangeln i H.A:s modell)
Vad händer med främlingsfientlighet när grupper känner sig exkluderade o. fråntas möjligheten använda de kompetenser de är bärare av?
Olika bostadsområden olika förutsättningar. Ska vi hitta stadsdelar som inte bidrar till polariseringar? Kan vi ha ett ”hela staden perspektiv” över olika stadsdelar och hela kommunen. Anundsjö är lika stort som hela Blekinge. Kan vi hålla ihop en hel kommuns olika delar så människorna känner (oavsett var de bor) att de kan påverka utvecklingen
Lägg därtill klimatförändringar norr om Dalälven speciella utmaningar, hur ska vi politiskt balansera bidra till det globalt viktiga -utan acceptera att man göra lokal skada. Vi tror de tär viktigt man för den diskussionen. Det blir spänningar mellan att arbeta för hållbarhetsmålen m globalt ansvar. För att det ska bli legitimt bör man minimera de lokala skadorna, vi kan inte ta på oss en ökad miljöförstörelse tex Lysekil raffierad olja. Vad kan Ö-vik bidra med utan att lokala effekter blir alltför negativa?
Vindkraft är ett superexempel. Norrland har hela tiden kännetecknats av att serva andra delar av Sverige och den miljöförstörelse de sociala spänningar som skapas lämnar vi åter att hantera.
Digitaliseringen, viktigt att ni diskuterar och följer digitaliseringens möjligheter. Ger möjligheter,
gör också att vi hamnar i filterbubblor där vi söker olika grupptillhörigheter där m tänker och talar som vi själv a gör – detta begränsar det förutsättningslösa samtalet.
Om vi backar tillbaka till övergången mellan jordbrukssamhälle och industrisamhälle
ledde det till förändrade maktstrukturer och konsumtionsmönster
Sverige tog sig ur fattigdomens träsk från 1860 till 2a världskriget på hundra år ställde vi om tack vare folkbildningen och nykterhetsrörelsen och de olika folkrörelserna som samtalade om vart vi är på väg och tog fram en gemensam vision
Idag är vi inne i en övergång från industrisamhället till det nätverksstyrda kunskapssamhället om tio år har vi jobb vi inte kände till att de ens existerade.
Vi kommer konsumera på nytt sätt o anpassa k efter globlaplanetära ramar
det påverkar samhället
UNDPs rapport handlar om komplexiteter (https://hdr.undp.org/ )
Bristen på förutsägbarhet och trygghet skapar en ny social kategori människor
dvs prekariatet. Olika sociala grupper som känner att de inte får vara med i tuv(?, vet ej vad det skulle vara förkortning för när jag skrev) på samma sätt och känner en osäkerhet om deras plats i samhället.
inte bara i förhållande till andra samhällsklasser. Skapar ny situation på arb marknaden.
Tex även höginkomsttagare som SAS strejkande pilot (87 000 per månad) upplever deras arbete skapar osäkerhet drar ut i strejk.
Vi ser ytterligare typ av spänningar där olika sociala grupper känner sig hotade av omdaningen
En förskjutning som skapar opinionstryck skapar tryck att ni ska agera snabbt.
ett förändrat politiskt landskap. De poliotiska partierna när de fick sitt partistöd delvis började tappa. Ett behov av att anstränga sig, upprätthålla medlemsantalet uppstår. Demokratiska underskottet när beslut fattas utanför Sveriges gränser m. mer obekväma eng. pol partier. Medlemsantalet viljan agera parti pol minskat.
Vesta skrivit om i senaste demokratiutredningen (kolla)
Tappar kontakt med väljarbasen, vill dra en varningsklocka av anledningen vi på universiteten SOM-institutet GBG samt opinionsinstituten Novus SCB Sifo m flera… De jobbar inte längre med undersökning där vi samtalar med människor om hur de har det. De börjat mäta ”fel” saker och svarsprocent en är låg, omkring 50%. Problemet är att vi missar de kollektiva uppfattningarna med våra opinionsundersökningar.
BRÅs senaste statistik. Brottsligheten de senaste 8 åren har minskat. Ingen tror på detta.
går vi in och ser på statistiken, väldigt många typer av brottslighet har ökat som ungdomsbrottslighet. Våld i nära relationer. Bedrägeribrott (stort mörkertal – osäkra) våld i nära relationer (kan bero på att kvinnor anmäler i större utsträckning eftersom det är mer socialt accepterat att anmäla idag än tidigare)..
Det enda vi ser öka är gängkriminaliteten. Där sticker vi ut i Norden.
På andra brottskategorier ligger Sverige på 9 till 15 plats i Europa. ”Vem diskuterar detta”
Företags ekonomiska institutionen vid Gbg universitet visar nya siffror, migrationens kostnader
Tanken att migrationen äter upp välfärden – men den senaste forskningen visar att invandringen/migrationen inte ”tar inte våra jobb ”
SKR har uträkningar som visar att ”de som ska ta hand om oss” (läs inom omsorg och vård) behöver anställa fem hundratusen människor
Näringsliv behöver ½ milj nya ingenjörer. Det här om jobben och invandring/migration är en myt
Ekonomin, är mkt annorlunda än vad vi trott. Totalkostnaden för migrationen åren 2017 -18 -19 var 71 miljarder dvs 1 procent av BNP och anledningen till att kostnaden inte var högre var att man hade börjat arbeta med en modell där kostnaden slås ut på en livscykel.
Där vi ser de höga kostnader i början av livet förskola omsorg utbildning, sedan sjunker kostnaden i arbetsför ålder och minskar när vi blir äldre. Intäkterna ökar med åldrarna 30,40,50 åringar
om man jämför över en livscykel per individ. Så här är hela välfärdsystemet uppbyggt på balans. Invandrare. kostar en del men vi har inte räknat på att många kommer med utbildning och erfarenhet. Många har lämnat grundskolan o gymnasieskolan.
Till exempel syrier, irakier har högre genomsnittlig utb. än svenskar, vem fan tror på detta!!!
Vi måste dock integrera människor på arbetsmarknaden så de kan anv. de resurser de är bärare av
Nettokostnaden är inte högre för invandring men det är omöjligt för oss komma ut och förklara
vilket beror på det mediala trycket.
Där ställs ni inför åsikter hos era väljare som kräver beslut
då kan politikern på torget säga ”så är det inte och ger BRÅs brottsstatistik”
Vi möter det alltmer idag ”vi vet att det inte förhåller sig som vi står och tjatar”.
Komplicerade komplexa samhällsfrågor.
När vi skiljer på dessa frågor..sådant vi hanterat tidigare dvs sådant vi känner till
med komplexa problem vi saknar beprövade erfarenheter kring så är vi helt oförberedda.
Hur många kände till och kunde ana att vi skulle få Covid och stänga ner samhället?
Eller år 2015 att ett par hundra tusen människor skulle komma gående till fots från medelhavet och att en del människor skulle välja att sitta utanför ica och tigga på pengar
Samhället prövas när vi flätas samman det globala och lokala.
Det är Er utmaning och varför demokrati är viktigt.
Tidigare. kunde vi lösa komplicerade problem dem med hjälp av ingenjörer och social ingenjörskonst. Vi skapade ett fantastiskt samhälle uppifrån och ner m hjälp av social ingenjörskonst. Vi ska vara stolta av vad våra föräldrar lyckades skapa. Det var då när vi kunde förutse händelser.
I den komplexa situationen kan vi inte längre bygga ett samhälle för människor med hjälp av social ingenjörs konst. Fundera istället på ”hur fan gör vi för att bygga ett samhälle med människor”.
I Sverige har vi ett problem där vi sticker ut. Nämligen dilemmat ha skapat en känsla en
nån-annan-ism.
NGN ANNAN ska lösa det. Vi förväntar oss att stat och offentlig sektor fixar biffen.
Medborgare förväntar sig att de röstar vart 4e år sedans sköter ngn annan resten. Ni ställs inför uppgifter som är helt omöjliga. Hur ska man involvera människor så de blir aktiva samhällsmedborgare. Ni i er demokrati-utredning är på rätt väg. Problemet är hur formulerar vi problemen? ”Peroblemet med probelmet är problemet”
Vad sker på resan? Implementeringsforskning visar att problemet var fel formulerat. Man kan inte sitta på kommunkontoret och med välvilliga politiker formulera problemet på volley, vi måste prata med de som är berörda. Vi behöver få hjälp att formulera problemen. Vi behöver medborgarnas synpunkter på hur de tycker vi ska hantera den har typen av problem
Vi har entydiga forskningsresultat på detta. Det stora problemet vi har få aktörer och makthavare som vill dela med sig av makt. Vi har känslan. Det är bättre jag är med och beslutar än att någon annan galenpanna tar min plats – kanske rent av någon medborgare med egna särintressen som ser till sin egen snäva grupp. När vi gör jämförande studier med USA som har mkt Community participation samt Italien och Frankrike de har ett helt annat sätt att jobba.
Det beror på att de har ett annat välfärdssystem, vårt har skattefinansierats
I USA och Storbritannien är det i större utsträckning välgörenhet
i medelhavsländerna är det familjen.
NPM new public management.
Problemet med NPM styrformen som säger ”vi måste fundera på om vi gör saker på rätt sätt, hellre än att fundera på om vi gör rätt saker”. Det är problem att hantera komplexa frågor att vi inte vågar tänka utanför boxen och bli mer målsökande då problem hela tiden förändras
Niska jobba med Agenda 2030 och hållbarhetsmålen.
Glokala utmaningar (triangeln)
pratat om ur globaliseringen skapat nya konfliktmönster, främlingsfientlighet och polarisering i urbana miljöer.
alla konflikter försöker de 17 hålbarhetsmålen A2030 hantera på olika sätt. Klara mål minska klyftor stärka mänskliga rättigheter utifrån var man vistas. Arbeta med inkluderande utveckling
målen, SKR har med ?? förbundet. Glokala Sverige. Försöker hitta sätt som hjälper kommuner anpassa till mål som finns.
Igår besök av Sveriges mest välbärgade kommun A 2030 stort motstånd i kommun fullmäktige.
”Vi är den mest välbärgade kommunen, vi behöver inte jobba med detta”.
Då ringer jag Rädda Barnens generalsekreterare Ola Matsson och får ta del av senaste undersökningen om barnfattigdom i kommunens olika områden. Sedan ringde jag PRO och bad få veta situationen för de sämst ställda kvinnorna (de där männen dött tidigare ca 5 år sedan där de går miste om efterlevnadspensionen).
Det visade sig att kommunen hade en något högre barnfattigdom än genomsnittet i Sverige i några bostadsområden. Genomsnitt för ensamstående kvinnor i absolut fattigdom dvs under 60% av medelinkomsten. Jag tackade sedan för informationen åkte till Danderyd och
berättade att jag är bekymrad över den svält och fattigdom som finns i kommunen
Då började vi diskutera hur jag fåt reda på siffrorna och den spridning som fanns mellan olika områden. Fanns två till ter områden som uppvisade dessa siffror. I kommunal statistik vilar vi ofta i genomsnittet, vilket blir en falsk bild av verkligheten.
DELMOSs delegationen mot segregation har kommit med fattigdomsindex
Där kan man se hur de olika målen ser ut på olika områden. I Öviks kommun är det grund för kommun är grund för spännande dialog.
![]()
Hållbarheten har olika dimensioner
I de flesta kommuner finns det enorma motsättningar vilken dimension man ska prioritera (i KS) när man kommer till vad som ska göras har det ofta varit så ekonomin varit målet för utvecklingen.
utvecklingen har handlat om ekonomisk tillväxt – ett primat
Malmö stad 1a sociala hållbarheten
tillsatt tillväxt-kommission Vi upplever att de sociala hållbarheten är det egentliga målet och att ekonomin är medlet. Några politiker från Timbro konstaterade vi ska se på ekonomi som medel i stället för mål i sig. Målet är människors välbefinnande ”det goda livet”
Biosfären naturen och ekologin sätter ramarna ”hur kan vi organisera våra samhällen”
Den typen av diskussioner ska ni fundera på i er kommun finns det konflikter mellan målen och dimensionerna. Hur ska ni politiskt hantera målkonflikterna
Målkonflikter sedan Palme tog initiativ 1972 för det första klimatmötet.
så har späningsfältet legat mellan ekonomisk utveckling och ekologisk hållbarhet.
Kanske ligger svaret i att vi definierar om ekonomisk utveckling och mäter livskvalitet tjänster från kommunal förvaltning, att detta ska ha ett värde när vi mäter. Idag ges det ett värde varje gång vi rycker ut med brandkår – dåökar BNP. Kkanske borde BNP också öka när vi ökar på välfärden.
Flera kommuner omvärderar begreppet tillväxt
Regeringen har tillsatt en kommission som arbetar med att omdefiniera
exempel; Agenda 2030:s mål 8 säger Anständiga arbetsvillkor, mål 12 främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster
Tio minuter kvar. Globalisering det politiska rummet nationalstatens förändrade roll
vid fördjupning… SKR har betalt för att göra en forskningsstudie (kunskapsunderlag ”hållbarhetens förutsättningar” går igenom ca tusen artiklar och böcker forskningen) egen hemsida med med materialet med 32 filmer och föreläsningar:
https://www.omvarldskunskap.se/?fbclid=IwAR2PGOkzwjiUY3lurxRmHVsjUUlSP4fVUigrj7xIPdTlY6O1GemTPycsrcI
Om man är intresserad av en viss fråga ämne söker man där.
Runt om i världen förklaras omdaningen svårighet hantera komplexa frågor samt svårigheten att förstå statens förändrade roll.
Nationalstaten är inget av naturen given. Nationalstaten är en historisk parantes som hanterat mänsklighetens sätt att leva i 300 år. Om vi jämför med de år vi övergått från jägare.
Nationalstaten började mitten av 1600talet, i början av 30åriga kriget.
Nationalstaten byggs då upp. Den får våldsmonopol och nationell kontroll och suveränitet, puttar ut aktörer från det politiska rummet så som Påven och Kyrkan
Ett förfärligt lidande, två världskrig, bildar internationellt system, nya aktörer kommer in i det politiska rummet nu är det transnationella företag internationella Intuitioner,
övernationella organ som EU, FN, världsbanken etcetera som ställer krav på det politiska rummet pressar tillbaka nationalstaten.
När nationalstaten växte fram…
Ö- viks tillsammanskontrakt (se länk högre upp i dokumentet) politisk filosofi diskuterar hur ska vi leva tillsammans. Den senaste diskussionen (som nämndes i inledningen) där människor vill forma ett samhällskontrakt där de får saker i utbyte av en stark auktoritär makt som håller stridande från varandra, för att erbjuda säkerhet och välfärd. Med denna utveckling har vi nu hamnat i en situation där modellen luckras upp av olika skäl. Det har att göra med statens förändrade förmåga bedriva omfördelningspolitik om vi ändrar skattepolitiken får vi ökad skatteflykt, vi känner att vi inte längre kan finansiera välfärden. Inkomst klyftor ökar, vilket skapar osäkerhet. Vi blir bekymrade, nya konfliktlinjer uppstår, politiska krafter drömmer sig tillbaka till om drömmen om gamla Nationslastatens gyllene tider
Vi måste gilla läget menar andra och går framåt. Problemet är att ”det är svårt at koka soppa i framtidens kök”
Svårt för de politiker som vill anpassa sig och tänka framåt bortom nationalstaten och ta fram trovärdiga visioner. Lättare ta en vision som strävar bakåt som det var förr i tiden. Detta präglar det politiska samtalet. Många partier saknar svar tack och lov undviker vi populismen
i högerpopulismen finns tydlig i denna osäkerhet. Med nya konfliktlinjer ökar människors behov av enkla lösningar och snabba beslut och den starke mannen som kan styra
Forskningsresultat USA Donald Trump, Brexit och Frankrike där ser vi tydligt att vi är i en situation där vi behöver ett nytt samhällskontrakt
Hur ska vi på vår lokala nivå koma tillrätamed demokratiska underskott när nationalstaten pressas tillbaka i det politiska rummet
Hur ska vi tillsammans förhålla oss till de komplexa frågor vi stå inför
Jag tänker stanna här.
Frågor.
globala förädlingskedjor. visar Norrland
hur är det här?
när staten förändrar sin roll börjar istället för nationella produktionssystem där en enhet i produktionskedjan kopplas till nästa i förädlingskedjan – att detta tidigare befann sig på nationell nivå tex bröt malm och sickade tills stålverk i Luleå som fixade plåt som hamnade i en mekanisk industri i Mälardalen. Bildelar monterades i Trollhättan.
När de nationella systemen förlorar i internationell konkurrenskraft och de bärkraftiga delarna omvaldas till länkar i globala förädlingskedjor. De nationella förädlingssystemen krackelerar, 50-60% ägs av utländskt kapital
Geografiböckerna vi hade skolan, 80- 90 talets politik som hette ”en efterfrågestyrd regionalpolitik” hela Sverige skulle leva vi omfördelade resurser gjorde det möjligt för olika landsdelar att leva och ett Sverige som höll ihop
Den nya politiken, mitten 80-talet svårt upprätthålla att hela Sverige ska leva och då bildades 89 denna org som kämpade för att hela S skulle leva
Vi fick en utbudsstyrd tillväxtstödjande politik som regionen fick svara för ansvaret
Starkt fokus på tillväxt på tre fyra begrepp präglar regionala utvecklingsplaner – tillväxt innovation attraktivitet kreativitet. Ansvaret läggs regionalt utbudsstyrd regional utvecklingspoltik (sverigekart demografi smalt Norrland tre tillväxtregioner sthlm gbg malmö)
Vi får tre urbana centra Sthlm Gbg Malmö eventuellt ett fjärde mellan Linköping och Norrköping frågan om Sverige ska leva är extremt viktig
Vi har studier visar populismens geografiska dimension
utv olika landsdelar tar sig ut. Försvårar kommuners tredubbla uppdrag välfärd, service, demokratis samhällsbygge
Studier förvarnar os som detta Sverker Sörlin Framtidslandet
Sverker Sörlin kommer ut i nytryck Framtidslandet. Kommer ut på nytt. Sverker Sörlin utifrån Norrland (fantastiskt sommarprat)
berätta rom resan
han visar på o varnar för den koloniala utvecklingen. Norrland förser resten av S med malm skog vattenkraft. Ser för lite kommer tillbaka till norrlänningarna, det var hans avhandling 1986 nu pratar vi i termer av grön kolonialism grön industrialisering arb kraft flyger in och ut. Möjlighet för Norrland, ni ska vara glada över detta. Ni ska kämpa få hit investeringar. Samtidigt förhandla om hur får vi del av tillväxt-kakan. Det måste vi ta en diskussion om att människor i olika oråden där vindkraft ska få kompensation. Det är inte så enkelt med ”snurran” över sig. I andra länder hittar man former att få människor med sig att ta del av tillväxtens kaka. Också skattesystemet kommunala skattesystemet utjämning. Ni politiker i Ö-vik kan luta er tillbaka på de regionala utvecklings-strategiska planerna för tio år sedan,
Hade dessa smart tillväxt innovation har under de senaste tio åren utvecklat sig till ngt annat se Västerbottens utvecklingsplan genomsyras av A2030
Hur kan vi skapa en regional hållbar utveckling. Man lägger ett ramverk som kommunal utvecklings planer kan ta spjärn emot och realisera
Slutligen känn att vi hittar nya innovativa sätt skapa hållbar utveckling hoppas mkt på att ni kan få draghjälp nya tankar med hjälp av den nu tillsatta sanningskommissionerna, samerna.
IPCC FNs klimatpanel konstatera har vi biologiska utmaningarIPCC uppmanar oss att gå tillbaka och sätta os sned och samtal med olika grupper från urbefolkningen som sedan urminnes tider hittat sätt att leva hållbart och i samklang med naturen. Hoppas sanningskommissionen inte bara ger bidraget lyssna in oförrätter utan också att den genom att lyssna återger samernas förmåga att dela med sig av sin berättelse, skapa kollektiv identiteten vad kan vi i Ö-vik lära oss av våra samer, som har levt i samklangmed naturen. Bjud in olika befolkningsgrupper i samtalet har hållbarhetskommissionen har man skapat en arena
Därefter gruppdiskussioner med följande 3 frågeställningar
Olika upplåtelseformer för boende
Stora sociala ytor med aktiviteter för alla åldrar och intressen
Klimatpositiv bebyggelse vad gäller materialval och byggmetoder.
bibbelbabbel.com 